hitta en god damn serious text som är värd att postas igen. SÅ JAALLAA!

Hatar att vara ensam. Jag är inte perfekt på något vis, men jag önskar att jag var det. Spontanitet är min grej nuförtiden och jag lever bara till morgondagen ( helgen ). Jag behöver spänning och mystik för att klara av min vardag och jag är så besatt av mina vänner att jag nästan kan börja gråta en kväll utan dem. med andra ord - klarar ej av att vara ensam. Jag är inte som jag var förut, både på bra och dåliga sätt. Förut hade jag mål, mer självrespekt och disciplin. Jag stog upp för mig själv och tyckte jag va så jävla bra. Jag saknar det.
Jag har ett ständigt behov utav bekräftelse, och gillar att se min egen spegelbild. Ibland tycker jag mig va bättre än andra, och ibland ligger jag på botten och kollar upp på de som går över mig. Jag är jävligt social, och yttrar mig om både det ena och det andra, även om det passar sig eller ej. Jag tar inte ofta onödiga bråk, men älskar att skojbråka. Jag är en bra lyssnare, tycker om att engagera mig och hjälpa andra, även om jag har problem själv. att kunna hjälpa någon annan och få den att känna sig bättre är guldvärt för mig. Ett stort leende från en random person, eller en fin konversation i skolan kan få hela min dag bättre, eller att någon helt plötsligt får för sig att säga eller skriva något bra och positivt o mig. Jag har tappat mitt omdöme för killar, men är så himla bra på att ge bra och kloka råd åt andra. Jag klantar mig, tabbar mig och gör fel. Men jag kan också göra hur rätt som helst.
Jag har ingen tro för kärlek, Utan jag tror den dyker upp när man behöver den som mest ( minst? ) .
Ha kul är min inställnig just nu, men egentligen är den lite mer - ha kul, bli uppskattad, uppskatta tillbaka, men bli inte upprörd i slutändan. (!)
Jag är galen också, men kan också va den som tycker det är pinsamt att ställa sig på ett dansgolv( på fest ) i nyktert tillstånd och totally bring it, även om jag dansat i 10 år , och jag vet själv att jag är grym.
Jag är känslosam med, eller iskall. det beror på vad jag bestämt mig för.
Jag hatar skitsnack och prat där man måste försvara sig. och jag hatar människor som dömer utan att känna.
( E-B-E-R-S-T-E-I-N-S-KA . HOST ) jag gillar när folk säger att de hade helt fel uppfattning om en berättar det, det känns bra i hjärtat.
Jag hatar att jag inte kan lita på mig själv och mina instinkter, när jag egentligen vet vad jag är kapabel till. Jag hatar att både ha och äta kakan, jag hatar att stressa ihjäl mig och att försöka va överallt för att inte missa något.  jag är partypartyparty - sedan oerhört glamourös dagen efter.  Samtidigt kan jag längta hem till min nya bok som jag börjat läsa, eller till att äta den där goda maten som finns i kylen.
Jag har ingen aning om vad livet innebär eller innehåller, bara att det är en själv man måste "styra upp" innan man kan veta någonting. Misstag är till för att göras , och lära sig av. Man kommer ångra saker man inte gjort, snarare än ångra det man faktiskt upplevde.
Jag tycker att min mamma är bäst, men även my worst enemy. pappa är skön .
Jobbig som få, men jävligt rolig ändå.. uppmärksamhet är min grej, men så är väl varenda tjej? Nöjd med mycket, Missnöjd med mer. Träningsnarko, beroende av vänner, pengakåt, "livet ska va chill", positiv, glad, framåt, öppen, lugn, stressad, hetsig och skäms inte för mycket.

De som tycker om mig , tycker om mig för den jag är.. hur knäpp, äcklig, dum och förvirrad jag än är.
Det här är jag, om ni ska kunna acceptera det , så är det nog bäst att jag gör det själv först .




SÖTLEFFE. LIKA SKÖN OCH OSKÖN SOM ALLA ANDRA